SAMHÄLLE

 

Du som läser det här vet självfallet att sömn är viktigt, och en

väsentlig förutsättning för bra hälsa. Ändå verkar det som att

många av oss, däribland mig själv, försummar denna

kunskap och fortsätter gå och lägga sig sent alltmedan

medveten om tröttheten morgonen därefter. Men sömnvanor är

varken biologiskt betingat eller resultatet av var människas fria

vilja, sömn är som en personlig del av personer livstil inte ett

undantag från t.ex. mat och tränings - vanor.

 

Sömn är som alla dessa olika livsstilsfaktorer oerhört beroende

avdet omgivande samhället. I ett perfekt konstruerat samhälle

så skulle sömnproblem upphöra att existera, eftersom

mängden sömn skulle vara i harmoni med kroppens behov;

alltså förverkligar det sociala det biologiska. Det är inte ett

samhälle vi lever i.

 

Varannan svensk, och i synnerhet ungdomar, uppgav i en undersökning utförd av vårdföretaget Aleris, att de upplever sömnproblem. Var tionde tar dessutom sömntabletter för att lindra sina besvär. Som överläkare Richard Harlid påstår i Aleris pressmedelande är sömnlösheten på frammars i samhället, vilket visserligen är en olycklig utveckling, men inte en begynnande.

 

Sömnen har nämligen genomgått en radikal förändring under det senaste århundradet. I början av 1900-talet sov genomsnittssvensken ungefär 10 timmar om dygnet, våra gemensamma sömnvanor har därefter urlakats till det att genomsnittsvensken numera endast sover 6.5 timmar per natt. Har våra kroppar förändrats avsevärt under det senaste århundradet, kan det förklara denna utveckling? Nej. Människokroppen är densamma som för tiotusen år sen, samhället däremot befinner sig konstant i förändring, vilket reglerar våra sociala och ekonomiska relationer, samt kulturella normer.

 

Först och främst, innan jag analyserar förändringar som ledde till våra nya sömnvanor ska jag först etablera orsakerna bakom sömnbesvär.

 

Generellt sett så är det ohälsa i alla dess former, alltså fysisk, social, och psykiskt. I det fysiska hänseendet orsakar t.ex. ett högt BMI-mått sömnlöshet i bredare utsträckning genom att bla. påverka andningssystemet. Övervikt är trots allt ett socialt problem. Dels så kan man tillskriva det materiella välstånd som vållar övervikt till ett ekonomiskt system som på ett orättvist och godtyckligt fördelar samhällets resurser, men man måste också erkänna att det finns ett starkt samband mellan fattigdom och övervikt. Människor i utsatta situationer, som har försatts i samhällets utkant saknar i hög utsträckning säkerheten som tillgång till mat ger; detta leder till dåliga matvanor där personer sporadiskt äter den ohälsosamma maten dem har tillgång till, vilket så klart ger upphov till övervikt.

Sen så fungerar mat också som en ersättning för socialt umgänge, det är nämligen samma hormoner som friggörs. Det förfrämligande som upplevs av framförallt lönearbetare är inneboende i kapitalismen eftersom den underminerar samhället och stympar känslan av samhörig. Som sagt; maten uppfyller det emotionella hålrum där samhörighet borde vara.

 

Känslan av samhörighet (kasam), eller snarare känslan av ensamhet är en huvudsaklig orsak bakom social ohälsa, vilket i sin tur leder till psykiska störningar. Behovet av bekräftelse och gemenskap är också dem väsentliga, om en individ upplever att dessa förnekas en, t.ex. om man upplever att ens familj är frånvarande eller inte stöttar en tillräckligt Det ekonomiska välbefinnandet och tryggheten den innebär är också enorma faktorer så påverkar den sociala hälsan, delvis materiella ting som bostad och arbete, men även känslan av samhörighet och syfte som ett arbete innebör.

 

Om dessa berövas en löper man risk att drabbas av psykiska störningar, däribland ångest, stress, och depression. Alltså är det ett socialt problem, eftersom arbete i sin mest grundläggande essäns är en bilateral ekonomisk relation; och inte en ömsesidig sådan. KASAM, ett arbete, är ett mänskligt behov, men i vårt samhälle anställs man inte efter människans behov utan efter företagens behov, så om två personer kan utföra tre personers arbete för hälften av lönen så får den tredje personen betala med sin hälsa.

Psykisk ohälsa är trots allt ursprunget till sömnlöshet och sömnbesvär i allmänhet.

 

En kort sammanfattning av vad jag hittills har fastställt; dålig sömn har sitt ursprung i samhället och är socialt betingat, stress och andra psykiska störningar är en huvudsakligt faktor som hämmar sömn, vilket i sin tur kan härledas till den privatekonomiska situationen och den sociala omgivningen.

 

Hursomhelst.

 

Nuförtiden har en till teori om sömnlöshetens härkomst, nämligen det om 24/7 samhället. Tanken är att människor i Sverige och andra post-industriella länder numera genom nya elektroniska apparater förblir uppkopplade med varandra dygnet runt. Det finns visserligen ingen som är bokstavligen uppkopplad hela tiden, efter som vår kropp begränsar oss, den behöver vila för att bibehålla en bra hälsa. Det är en alltför ofta igenkännbar dualism; den mellan kroppen begränsningar och samhället krav.

 

Bortsett från det uppenbart sociala med sociala medier osv. så är även den elektroniska utvecklingen social i andra bemärkningar. En vanlig orsak bakom sömnlöshet är stress, mer specifikt arbetsrelaterad stress, vilket förvisso fanns på början av 1900-talet också, men de långa arbetstiderna tillät inget annat än skiftarbete för den genomsnittlige arbetaren. Problemet med lönearbetet idag är att arbetsstressen följer med hem efter arbetstiderna där den fortsätter orsaka ångest, vilket så småningom följer med till sängs.  

 

Det är arbetsperspektivet.

 

Men de flesta spenderar inte hela dagarna med att arbeta, neokolonialismen har gett den svenska arbetarklassen en status som både producenter och konsumenter. Det som håller oss uppe på nätterna är just konsumtion av nyheter, tv-program, musik etc. Men dessa har ett uppenbart kommersiellt syfte, vilket understryks av det faktum att dem marknadsförs, därav blir resultat inte alltför olikt av att köpa en vara eller en tjänst.

 

För att förtydliga så har den nya teknologiska utvecklingen i senkapitalistiska länder möjliggjort en utvidgning av marknaderna för att inte endast omfatta dagarna utan också alltmer av nätterna; en expansion som har präglat kapitalismen i århundraden. Det är nu mer tydligt hur denna expansion som syftar på att omfatta varje del av den mänskligt upplevelsen står i konflikt med människan grundstomme; sömnbehovet. Från 10 timmar till 6.5, vi bevittnar sömnen utrotning framför oss.

 

--- Källor, uppdateringar, och omformuleringar kommer

 

Skriven Av: Otto Ekstrand