För att en ska kunna somna in i djup sömn behövs ett hormon som heter melatonin. Den säger till när det är dags att sova och håller dygnsrytmen. Det aktiveras framför allt om det är mörkt runt omkring en. Om det är ljust på dagen kommer kroppen kunna producera mer melatonin under natten. Det är därför vi ofta är tröttare på vintern då det är mycket mörkare större delar av dygnet. Melatonin produceras i talgkottkörteln i hjärnan av tryptofan av bla serotonin.

 

Det autonoma nervsystemet är det vi inte kan styra med egen vilja, alltås allt som sker automatiskt utan att vi behöver tänka.(det vi själva styr heter somatiska nervsystemet, styr te.x större delen av musklerna) Den styr t.ex hjärtat, levern och tarmarna. Det autonoma systemet består av två system, det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet aktiveras när vi blir stressade eller tränar. Kroppen spänns, hjärtat börjar slå fortare, pupillerna vidgas, blodtycket höjs, en börjar kallsvettas, matspjälkningen stannar. Utsöndringen av glykos ökar och insulin minksar. Adrenalin, noradrenalin och kortisol ökar.

Det parasympatiska nersystemet aktiveras i motsatta situationer till det sympatiska, alltså vid vila och sömn. Hjärtat slår lugnare, blodtrycket sänks, tarmmotoriken och matspjälkningen stimuleras, insulin och må-bra hormonet oxytocin ökar. Oxytocin aktiveras framför allt när vi får vänlig fysisk beröring och närhet. När en blir trött och en ska sova kopplas det parasympatiska systemet på.

 

Dygnsrytm

Våra kroppar har en inbyggd klocka som gör att vi mår bra a en speciell dygnsrytm. Det gör att vi mår bättre av att sova på natten än att sova på dagen. Genom olika inre och yttre faktorer håller kroppen koll på när det är dags att sova. Om omgivningen är ljus eller mörk har en stor påverkan, men även andra saker som om en äter ordentligt är stressad osv. På näthinnan i ögat finns det ljuskänsliga celler som skickar signalsubstanser till hjärnan (bla hypotalamus) och därifrån skickas det därefter signaler till bla talgkörteln så den vet hur mycket melatonin den ska producera. Det blir därför också lättare att sova om en går och lägger sig och går upp på samma tider. Ens dygnsrytm påverkar hela kroppen. Om en har en bra och stabil dygnsrytm kommer kroppens temperatur att stiga under dagen, kroppen kommer kunna hantera mat bättre och en kommer att ha lättare att somna.

Om en inte sover på nätterna, och sover på dagarna istället kan det påverka kroppens dygnsrytm och det kan bli svårt att vända tillbaka dygnet. Det blir svårare att somna i tid och svårare att gå upp på morgonen. Att ha en konstig dygnsrytm eller att sova för lite gör att en blir mer trött och en kan också bli yr, illamående och lättirriterad. Det är vanligt om en reser mycket till länder i en annan tidszon och då kallas det jetlag. Hos

Dygnsrytmen förändras med åldern. Små barn sover och äter t.ex mer utspritt på dygnet utan att det är ett problem. Och hos äldre människor avvecklas dygnsrytmen och bla kroppens förmåga att producera melatonin minskar. Dygnsrytmen kan också förändras pga sjukdomar. Bla vid ätstörningar som anorexia eller bulemi men också vid demenssjukdomar. Vid demens försvagas många funktioner i just hypotalamus i hjärnan som skickar signalerna till talgkörteln att den ska prodicera melatonin. Så en person med demens kommer också få sänkta värden i melatonin och sover därför mer utspritt på dygnet och kommer även att sprida ut måltiderna mer.