När en studerar hjärnan används dels en metod som kallas EEG (elektroencefalografi) som mäter hjärnans elektriska aktivitet. När vi är vakna är EEG vågorna små och snabba, när vi sover är de istället stora och långsamma. Efter mätningar av både EEG, ögon och muskelrörelser mm. har sömnen delats upp i två huvudtyper: REM-sömn (Rapid Eye Movement/drömsömn) och Non-REM-sömn. De EEG mönster som registreras under REM-sömnen liknar de som registreras vid vaket tillstånd, hjärnan är alltså aktiv. REM-sömnen är kontrollerad av nervceller i hjärnstammen som är styrda av signalsubstanserna noradrenalin, acetylkolin och även serotonin. Under REM-sömn är även ens ögonrörelser snabba samt andnings och hjärtfrekvensen ökar. Musklerna är däremot helt avslappnade, paralyserade. Att musklerna paralyseras beror på att hjärnanstammen frisätter aminosyran glycin till de motoriska nervcellerna. Allt detta för att det är under REM-sömn som vi drömmer, att musklerna är paralyserade förhindrar oss från att leva ut våra drömmar och skada oss själva eller de vi sover brevid.

 

 

Människor har alltid intresserat sig av drömmar, det är något som har varit extremt svårförklarat och inte ens idag vet vi exakt varför vi drömmer. En populär teori handlar om att det centrala nervsystemet bearbetar information och raderar meningslösa intryck, minnen och information från långtidsminnet samtidigt som den lagrar det viktiga. Ett sätt att hantera vardagen helt enkelt. En annan viktig teori kommer från Allan Hobson och Robert McCarley. Enligt dem är drömmar resultatet av slumpmässiga hjärnimpulser som tar fram bilder från gamla upplevelser som ligger lagrade i minnet. Dessa bilder är bara bilder, och inte de berättelser som vi sen tänker på som drömmar. När vi vaknar försöker vår hjärna förstå och rationalisera dessa bilder och skapar därför en berättelse för att förstå vad den var med om. Men än har ingen teori tillräckligt med bevis, varför vi drömmer är fortafarande lite utav ett mysterium. 

 

 

Mörka drömmar indränkta i skräck och panik är något de flesta har haft, för många är det en del av vardagen. Som med mycket när det gäller drömmar är det svårt att veta helt säkert, då vetenskapen inte har alla svar än, men en teori om varför en drömmer mardrömmar handlar om att ditt undermedvetna kan lätta på det känslomässiga trycket, vräka ur sig skuldkänslor och ångest och släppa ut förtryckt oro. Det kan också vara ett sätt för ens undermedvetna att berätta för en att en kräver hjälp, att tillvaron är för tung. Om en har många problem i ens liv kan en lätt skjuta upp dem och styra tankarna på annat håll, men mardrömmar kan tvinga en att ta tag i situationen. Det är ju så jobbigt att drömma mardrömmar, speciellt om det händer ofta.  

 

 

 

                                                       VANLIGA DRÖMMAR OCH KORT VAD DE KAN BETYDA

                                           (Detta är endast teorier, drömmars betydelse är inget en kan bevisa än)

 

• Att bli jagad - Det kan betyda att en känner dig hotad, för att sluta drömma borde en fundera över vad eller vem en känner sig hotad av. 

• Vatten - Det brukar representera ens undermedvetnas uppfattning av ens känslor, hur vattnet är kan hjälpa en tolka hur en känner sig, är vattnet turbulent och stormigt kanske en känner att en har tappat kontroll över något i ens liv. Är det lugnt och stilla är det istället för att en är nöjd med läget.

• Skolan - Det är vanligt att en drömmar om att en befinner sig i skolan för att göra ett prov en inte har pluggat inför, med det vill drömmar säga att en borde lära sig från sitt förflutna, att en inte ska göra samma misstag igen.

• Död - De brukar representera en drastisk förändring i ens liv, ett slut. 

• Bebisar - Bebisar brukar företräda en ny start, en början pågot nytt. Det kan även representera ens faktiska önskan att ha barn.

• Att falla - Att falla våldsamt och snabbt brukar betyda att en känner brist på kontroll is ens liv, faller en istället lugnt och stilla kan det symbolisera att en släpper taget om något, ofta dåligt, i ens liv.

• Nakenhet - Det kan sybolisera emotionell eller fysisk utsatthet/sårbarhet. 

 

.