FOLKHÄLSA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24/7-samhället bidrar till att fler drabbas av sömnproblem. Bild

 

 

Brist på sömn kan leda till en rad olika sjukdomar, de flesta tillhör de allra vanligaste i Sverige. God sömn är en viktig källa till återhämtning och grundläggande för en bra hälsa, det leder bl.a. till att kroppen slappnar av, hjärnan kalibreras, muskler och hjärnan återhämtar sig även under den djupa sömnen i början av natten, vi blir också utvilade, glada, pigga men bidrar också till bättre koncentration och inlärningsförmåga. 

 

Det är idag vanligt att många prioriterar bort sömn framför annat och sover därför väldigt lite. Internet kan vara en bidragande faktor. Mobilen plingar till, mejl ska skickas, programmet du missade ska ses. Vi är uppkopplade hela tiden. Livsstilen påverkar oss på ett negativt sätt, vi blir stressade och sömnen påverkas. Vi fungerar sämre på våra arbeten än vad vi skulle kunna göra, enligt Jan Hedner, professor i sömnmedicinska sjukdomar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

 

Kroppen klarar sig dock med relativt lite sömn, men det är viktigt att senare ta igen den förlorade sömnen, som tas igen under den djupa sömnen. Alltså inte genom att sova längre än vanligt. 

 

Om du har svårt att somna på kvällen eller att stiga upp på morgonen beror det troligtvis på att du lägger dig vid fel tidpunkt. Det är viktigt att försöka följa sin ”inre klocka”, och lägga sig när man känner sig trött. Och för att få en god sömn bör man tänka på att varva ner i god tid innan läggdags, samt sträva efter en lugn stämning under kvällen. Stäng alltså av exempelvis din dator och tv i god tid. 

 

Försämrad dygnsrytm kan bidra till att funktionsnivån förändras, det bidrar i sin tur till ökad risk för olyckor och försämrat immunförsvar, vilket gör att du lättare drabbas av sjukdomar. Alltså: tillräcklig sömn ökar kroppens motståndskraft och gör dig mindre mottaglig för sjukdomar. 

 

Sömnlöshet brukar benämnas som insomni, en person med insomni har tillfälligt eller varaktigt problem med att sova, men kan också ha problem med t.ex. att vakna väldigt lätt. Patienter med insomni har inte sällan väldigt många läkarbesök och konsultationer. Det finns också en koppling mellan depression och insomni. 

 

Resultatet av långvarig insomni kan ligga till grund för eventuella hjärtproblem eller exempelvis förhöjt blodtryck, olyckor i trafiken eller på arbetsplatsen, diabetes typ två och utbrändhet. 

 

Kvinnor drabbas oftare av insomni, och drygt 30 % av kvinnor över 55 år lider av sjukdomen. Räknat med alla som drabbas i Sverige, blir sämhällskostnaderna höga: en framräknad totalkostnad visar att summan skulle kunna ligga på en och en halv miljard kronor årligen. 

 

Enligt amerikanska studier har den genomsnittliga sovtiden minskat med ungefär två timmar sedan 60-talet. Och under denna period ska andelen unga, 16-30 år som sover mindre än sju timmar, ha fördubblats. Den kollektiva sömnskulden får tydliga konsekvenser för folkhälsan, framförallt för äldre kvinnor och unga.

 

Det jag skrev tidigare, om att sömnbristen hos så många kostar samhället ca 1.5 miljarder varje år handlar inte bara om sjukvården och dess kostnader, utan även om produktionsbortfall, minskad produktivitet och fler sjukskrivningar. 

 

Samhället behöver lägga stort fokus på att öka medvetandet hos befolkningen, om folk är medvetna om eventuella konsekvenser och vikten av god sömn kommer färre att drabbas. Självklart kan också sjukvården utvecklas, men viktigast bör vara att ingen drabbas.